onsdag 24 oktober 2007

i rymden kan ingen höra dig gråta...

fan den meningen kan dyka upp i skallen på mig ibland, hemskt så konstiga tvprogram kan fastna i huvudet. Annars var inte Percy tårar någon höjdare kanske men jaja.

på jobbet idag blev mina kära kollegor galna och sa att jag skulle böta för att jag säger vad jag tycker, oftast om mig själv. Men det kan de fetglömma. jag har rätt att säga vad jag vill om mig själv. Så de kan glömma det där partyt de skulle ha för mina hårt förvärvade slantar.. =)Annars har det väl varit ännu en dag på "kontoret". Hade ett par duster med mitt lilla troll, men det känns mer som att det är hans duster med sig själv. Jag är bara där för att hindra honom att skada sig själv och andra. Ibland känner jag igen mig i hans ilska... är det inte så att vi alla bara vill hoppa upp och ner och skrika när man försökt allt annat. Kanske inte den mest mogna lösningen men va fasen gör man, man kan ju inte vara mogen jämt... haha eller som i mitt fall. ALDRIG!

Sara tvingade mig att göra nåt hemskt idag, prata med nån jag inte känner, men det visade sig att jag varit inne på hans helgonsida en gång utan att veta att det var han. Komiskt värre =) Jag vet inte vad han tyckte om mig egentligen, men men... den som lever får se.
Bara så du vet Sara så är och förblir jag, en mes. Men jag är ju glad att du tycker att jag ska träffa nån =9 Även om jag inte ser så ljust på saken just nu. Mr handklovar har faktiskt tagit bort den sista lusten att hitta nån just nu, jag bara är just nu tror jag.

Sen ska jag ju hem snart, träffa mr anka, jimsy och la familia. Sen ska jag tydligen träffa min älsklings fd kk(eller nåt) jag vet inte riktigt hur detta gick till och vet inte vad hon tycker om det här men å andra sidan så tänker jag inte ge mig in i nåt. bara träffa folk jag känner... och jag råkar ju känna honom lite... eller??
Bara jag slipper träffa Jenny, känner igen som helst lust att se hennes fejs inom en nära framtid... hon var sur mot mig för att jag flyttade och gjorde mitt liv bättre. Men när det kommer till kritan så har hon inte hört av sig en enda gång... hur går den ekvationen ihop tycker ni?? INTE ALLS!

jag rockar mig i form... ingenting från kents nya har en pepp påverkan på mig... jag ska vinna över svårmodet. jag vinner ju kampen mot backen på cykelstigen till jobbet varje dag. Jag tänker:nu ska jag fan upp. Det borde fungera på svårmodet oxå, tror ni inte det?? Jag ska iallafall prova. Man kan prova allt en gång, så sa jag ju på mitt samtal i måndags.... pepp pepp.

Pratade med min älskade pappi idag. Hans röst får mig alltid att bli lite tryggare oxå, vart jag än är. Är det inte kosntigt hur vi är funtade. Vissa människor betyder så mycket för oss att de kan trampa på oss utan att vi kan göra nåt åt det. Tro nu inte att min pappi har trampat på mig, det var bara ett led i tanken... hur beroende man kan vara av vissa människor.
Hörde att brorens fkickvän gjort slut, därför hon fått psykbryt, känns som att jag varnade honom men han lyssnade inte... när det inte passar får man ovett i tonvis, när det passar kan han säga jag älskar dig som inget... jag är trött på det. Nu gör jag officiellt slut med honom... Hade gjort det för länge sen men lovat mig själv att ge honom en chans till för la fafmilias skull... men det finns gränser för vad man tål.

i morgon blir en spännande dag. jag ska göra en barnintervju sen ska jag hem till pippirull och bli spådd, vet inte vad som kan komma fram där men säkert en hel del som jag inte vill höra. men men... jag gör et för spänningen!

Ciao mjao!

Inga kommentarer: