ja det är som en sjukdom... all ilskan jag har.. mot allt och alla... fast kanske mest mot mig själv... men det håller kanske sakta på att försvinna.. men jag blir osäker när det händer saker jag inte kan kontrollera... men det är väl det som kallas process... antar jag.
hade en jättecool lista att skriva som jag gjorde i huvudet på väg hem från jobbet idag, men när jag väl satte mig här var den borta... det enda som är kvar är den första punkten...
- det är inte okej att ha tennissockar på sig när man har sex.
är det inte sjukt?? Det är den enda saken jag kommer ihåg av en lång lista saker jag ville skriva... vad är det med mig?? Jag borde kunna komma ihåg en massa saker men det är som att när jag försöker så är mitt minne som ett vitt papper.
jag och en vän pratade om att vara lycklig igår. Vad är det som är lycka... svårt att veta. Är det så att vi är så lyckligt lottade att vi bara gräver ner oss i våra egna små bekymmer och inte tänker på hur mycket vi har? Skulle vi vara lyckligare utan allt detta runt om... vem vet. Jag vet inte vad jag blir lycklig av heller så jag får väl ta reda på det på något sätt...
Jobbet sniglar sig fram och jag mår halvkass, vet inte om det är magen som spökar igen men jag försöker att ta det lugnt. Hoppas att jag blir bättre till helgen då jag ska träffa min namne och hitta på nåt skoj.
hola!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar